I motsats till det f\u00f6reg\u00e5ende blogginl\u00e4gget av Anne Kaun, som reflekterar kring situationen som nydisputerad, kommer h\u00e4r ett inl\u00e4gg fr\u00e5n en som har en i det n\u00e4rmaste avslutad yrkeserfarenhet inom f\u00e4ltet medie- och kommunikationsvetenskap. Med drygt 40 \u00e5r som forskare inom omr\u00e5det, s\u00e5 har jag bevittnat olika skeden i \u00e4mnets utveckling.<\/p>\n
Tack vara en oerh\u00f6rt imponerande dokumentationscentral f\u00f6r medieforskning i form av NORDICOM har man som aktiv forskare kunnat f\u00f6lja den svenska och den nordiska utvecklingen under mer eller mindre hela den tid jag varit aktiv som forskare och den som vill har kunnat skaffa sig en god \u00f6verblick \u00f6ver vad som g\u00f6rs. Det kanske sj\u00e4lvklara, men mest ansl\u00e5ende, \u00e4r den bredd i forskningen som man ser idag. F\u00f6r 40 \u00e5r sedan kunde man endast tala om ett antal projekt<\/em> som p\u00e5gick h\u00e4r och var. Idag kan vi se hur olika forskningsinriktningar<\/em> utvecklats. Det har skett b\u00e5de en expansion och en l\u00e4ros\u00e4tesspecifik profilering.<\/p>\n Under min f\u00f6rsta tid var TV-forskningen expanderande i o m \u00f6kningen av antalet svenska kanaler samt avregleringen och den kommersiella tv-utvecklingen. Under senare \u00e5r har expansionen av Internet inneburit ett helt nytt medielandskap och nya anv\u00e4ndningss\u00e4tt. Nya metoder och teorier att att utforska medieanv\u00e4ndningen och medielandskapet har d\u00e4rmed tillkommit och \u00e4r under utveckling. Olika akademiska \u00e4mnesomr\u00e5den har stimulerat varandra och bildat hybrider t e x sammansm\u00e4ltning av humaniora och samh\u00e4llsvetenskap. Medieforskningen har blivit mer m\u00e5ngfacetterat och p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt mer sp\u00e4nnande liksom att man m\u00e4rker en tydligare internationell koppling i o m globaliseringen av mediesamh\u00e4llet. EU-projekten har lett till europeiska samarbeten som \u00f6ppnat d\u00f6rren till andra l\u00e4nders mediesituation, b\u00e5de historiskt och i nutid. Vidare stimulerar forskningsfinansi\u00e4rerna till internationella forskarutbyten, stipendier m m.<\/p>\n Det \u00e4r givet att det mot min bakgrund och MKV-\u00e4mnets utveckling finns m\u00e5nga olika infallsvinklar att grunda en reflektion p\u00e5. Jag v\u00e4ljer att lyfta fram n\u00e5gra fr\u00e5gor som borde beaktas mer av framtidens medieforskare.<\/p>\n Barn \u2013 och ungdomsforskningen<\/em> har helt kommit i bakvattnet. Det bedrivs egentligen ingen systematisk och l\u00e5ngsiktig forskning om barns och ungas f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till medier vid MKV-institutioner i Sverige nu l\u00e4ngre. \u00a0P\u00e5 70-talet inleddes en omfattande forskning i Lund inom det s\u00e5 kallade Mediepanel-projektet lett av Karl-Erik Rosengren, som utmynnade i, jag tror det var, minst 10 doktorsavhandlingar som belyste barns och ungas f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till medier. P\u00e5 publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio d\u00e4r jag var anst\u00e4lld i m\u00e5nga \u00e5r fanns en forskargrupp som under mer \u00e4n 20 \u00e5rs tid bedrev forskning om barns och ungas medieanv\u00e4ndning och medievanor samt kvalitativa studier om s\u00e5v\u00e4l programupplevelser som studier av programinneh\u00e5ll.<\/p>\n Utvecklingen av Internet samt nya mediala arenor i stort har inte lett till n\u00e5gra st\u00f6rre satsningar p\u00e5 barn- och ungdomsomr\u00e5det. Enstaka mindre projekt har jag st\u00f6tt p\u00e5, men inga st\u00f6rre satsningar. Jag har till exempel under senare \u00e5r bara sett n\u00e5gon doktorsavhandling inom \u00e4mnet MKV som ber\u00f6r dessa m\u00e5lgrupper. I G\u00f6teborg har ett Clearinghouse kopplat till UNESCO etablerats som dokumenterar och sammanst\u00e4ller internationell forskning om medier, barn och unga, men d\u00e4r bedrivs ingen unik svensk forskning. Barns f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till Internet har fr\u00e4mst kommit att sk\u00f6tas vid pedagogiska institutioner eller l\u00e4rarutbildningar och d\u00e5 \u00e4r medier och skola huvudfokus, snarare \u00e4n medierna som del i vardagspraktiker. Vidare finns det statliga Medier\u00e5det som unders\u00f6ker barns och ungas f\u00f6rh\u00e5llande till medier ur ett vad som kan s\u00e4gas vara ett ovanifr\u00e5nperspektiv, d v s de har eventuella skadliga inverkningar av medier som utg\u00e5ngspunkt snarare \u00e4n ett underifr\u00e5nperspektiv, d\u00e4r barns egna perspektiv s\u00e4tts i fokus.<\/p>\n \u00a0Metodfr\u00e5gor<\/em> borde tas p\u00e5 st\u00f6rre allvar. I o m att Internet m\u00f6jligg\u00f6r att vi kan ta del av olika typer av samtal och inl\u00e4gg p\u00e5 n\u00e4tet, f\u00e5r forskarna tillg\u00e5ng till ett publikt material p\u00e5 ett mycket l\u00e4ttillg\u00e4ngligt s\u00e4tt. Metoder som netnografi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att utvecklas. H\u00e4r m\u00e5ste vi vara p\u00e5 v\u00e5r vakt och fundera \u00f6ver fr\u00e5gor som representativitet. Vilkas r\u00f6ster \u00e4r det vi h\u00f6r i det offentliga rummet? Risken finns att gr\u00e4sr\u00f6tterna, de som inte alls \u00e4r aktiva p\u00e5 n\u00e4tet, gl\u00f6ms bort. Vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot ett samh\u00e4lle d\u00e4r de sociala medierna f\u00e5r representera den vanliga allm\u00e4nheten. Men merparten av befolkningen syns f\u00f6rmodligen inte i de diskussioner som h\u00f6rs och syns p\u00e5 n\u00e4tet. Fortfarande beh\u00f6vs d\u00e4rf\u00f6r noggranna studier av vanliga m\u00e4nniskors uppfattningar och beteenden vad g\u00e4ller deras f\u00f6rh\u00e5llande till medier och till samh\u00e4llsfr\u00e5gor i stort. Men det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att komma \u00f6ver de n\u00e4tbaserade konversationerna, bara att kopiera direkt fr\u00e5n dator och d\u00e4refter starta analysarbetet. Komplexiteten i medieanv\u00e4ndningen d\u00e4r ju ofta flera mediala verktyg anv\u00e4nds samtidigt m\u00e5ste ocks\u00e5 belysas och h\u00e4r beh\u00f6vs s\u00e5v\u00e4l teori- som metodutveckling.<\/p>\n En annan risk jag kan se och som h\u00e4nger ihop med ovanst\u00e5ende, \u00e4r att forskare alltmer b\u00f6rjar fokusera p\u00e5 problemst\u00e4llningar i relation till medieinneh\u00e5ll, d v s medietexter t e x tidningars online-upplagor p\u00e5 bekostnad av studier kring m\u00e4nniskors tolkningar och uppfattningar<\/em> av medietexter, delvis p g a att det \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis billigt att samla medietexter som empiriskt material j\u00e4mf\u00f6rt med att g\u00e5 ut p\u00e5 f\u00e4ltet. Dagstidningar, TV- och radioprogram e t c ligger ofta p\u00e5 n\u00e4tet och blir l\u00e4ttillg\u00e4ngliga analysobjekt f\u00f6r olika typer av diskursstudier. Man beh\u00f6ver exempelvis inte sitta p\u00e5 ett bibliotek och best\u00e4lla fram dagstidningar l\u00e4ngre. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir det b\u00e5de billigt och bekv\u00e4mt att bedriva forskning vilket kan leda till en slagsida \u00e5t journalistikforskning och s\u00e5 kallad \u201ddesk research\u201d p\u00e5 bekostnad av studier, t ex medieetnografiska studier, av hur gr\u00e4sr\u00f6tter\/vanliga medborgare anv\u00e4nder och tolkar medieinneh\u00e5ll.<\/p>\n Kampen om forskningsresurser \u00e4r h\u00e5rd, s\u00e5som Anne Kaun p\u00e5pekade i sitt blogginl\u00e4gg, vilket jag tror bidrar till att m\u00e5nga forskare tvingas bedriva \u201ddesk research\u201d f\u00f6r att kunna samla empiriskt material och h\u00e5lla sin forsknings- och publiceringsaktivitet ig\u00e5ng b\u00e5de under avhandlingsskrivandet och efter\u00e5t. Kraven p\u00e5 vetenskaplig produktivitet har \u00f6kat och m\u00e4rks i unga forskares vardag p\u00e5 ett betydligt mer p\u00e5tagligt s\u00e4tt j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare.\u00a0 Allts\u00e5: Inget ont om \u201ddesk research\u201d i sig, men det beh\u00f6vs bredd och variation i forskningen f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 mediesamh\u00e4llet i sin totala komplexitet.<\/p>\n <\/p>\n S\u00e4rdal 11 september 2014<\/p>\n Ingegerd Rydin<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I motsats till det f\u00f6reg\u00e5ende blogginl\u00e4gget av Anne Kaun, som reflekterar kring situationen som nydisputerad, kommer h\u00e4r ett inl\u00e4gg fr\u00e5n en som har en i det n\u00e4rmaste avslutad yrkeserfarenhet inom f\u00e4ltet medie- och kommunikationsvetenskap. Med drygt 40 \u00e5r som forskare … Continue reading