{"id":2209,"date":"2020-09-29T08:29:43","date_gmt":"2020-09-29T08:29:43","guid":{"rendered":"http:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=2209"},"modified":"2020-09-29T08:29:45","modified_gmt":"2020-09-29T08:29:45","slug":"tillit-medier-och-fragan-om-vaccinering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=2209","title":{"rendered":"Tillit, medier och fr\u00e5gan om vaccinering"},"content":{"rendered":"\n

Ett andra g\u00e4stinl\u00e4gg och uppf\u00f6ljning p\u00e5 sommarens text Medier, information och tillit<\/a> av Fredrik Stiernstedt, Peter Jakobsson, Anne Kaun<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sedan i mars 2020 bedriver vi ett forskningsprojekt om tillit till medier och andra samh\u00e4llsinstitutioner under Corona-pandemin. Projektet \u00e4r komparativt och j\u00e4mf\u00f6r \u00e5tta europeiska l\u00e4nder (Danmark, Frankrike, Italien, Nederl\u00e4nderna, Portugal, Tyskland, Storbritannien och Sverige). Studien best\u00e5r av en panelunders\u00f6kning, d\u00e4r ett urval av befolkningen f\u00e5r svara p\u00e5 enk\u00e4tfr\u00e5gor vid flera tillf\u00e4llen. F\u00f6rsta v\u00e5gen genomf\u00f6rdes i maj m\u00e5nad och andra i september, en tredje v\u00e5g \u00e4r planerad till november. Det g\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6ver tid, t.ex. i befolkningens tillit till myndigheter och medier kan f\u00e5ngas upp. En unik aspekt av projektet \u00e4r ocks\u00e5 att det inte enbart bygger p\u00e5 enk\u00e4tdata med representativa urval. Studien best\u00e5r ocks\u00e5 av en del som genomf\u00f6rs med kvalitativa metoder. Genom dagb\u00f6cker som deltagare skriver sj\u00e4lva och djupintervjuer f\u00f6rdjupas f\u00f6rst\u00e5elsen av m\u00e4nniskors upplevelser under pandemin och deras inst\u00e4llningar och k\u00e4nslor av tillit och\/eller misstro till olika samh\u00e4llsinstitutioner och till medier och information.<\/p>\n\n\n\n

En fr\u00e5ga som kommit att bli omdiskuterad under h\u00f6sten 2020 \u00e4r fr\u00e5gan om vaccin och m\u00e4nniskors ben\u00e4genhet att ta vaccin, i h\u00e4ndelse av att ett s\u00e5dant blir tillg\u00e4ngligt. I viss m\u00e5n \u00e4r detta ocks\u00e5 en tillitsfr\u00e5ga, som handlar om vilket f\u00f6rtroende m\u00e4nniskor har f\u00f6r sjukv\u00e5rd, medicinsk vetenskap och folkh\u00e4lsomyndigheter \u2013 men ocks\u00e5 till information och medier.<\/p>\n\n\n\n

Vaccinationsben\u00e4genhet i Sverige<\/h2>\n\n\n\n

Vad det g\u00e4ller resultaten fr\u00e5n den svenska enk\u00e4tunders\u00f6kningen s\u00e5 visar de att vaccinben\u00e4genheten i befolkningen \u00e4r stor, men att den sjunkit n\u00e5got sedan v\u00e5ren 2020. I den f\u00f6rsta m\u00e4tningen svarade 65% att de ville vaccinera sig mot det nya coronaviruset, medan 59% svarade likadant i september. Andelen som \u00e4r tveksam eller inte kan ta st\u00e4llning \u00e4r lika stor (20%) medan andelen som inte vill vaccinera sig \u00f6kat fr\u00e5n ca. 14% till 19%. Resultatet \u00f6verensst\u00e4mmer ocks\u00e5 n\u00e5got s\u00e5n\u00e4r med Folkh\u00e4lsomyndighetens egen unders\u00f6kning av vaccinationsben\u00e4genheten d\u00e4r 67% svarar att de antingen \u201dhelt s\u00e4kert\u201d eller \u201dtroligen\u201d kommer att vaccinera sig mot det nya Coronaviruset om ett vaccin blir tillg\u00e4ngligt. P\u00e5 det hela taget verkar det allts\u00e5 som att vaccinationsben\u00e4genheten i Sverige \u00e4r ganska stor, och att den efterstr\u00e4vansv\u00e4rda niv\u00e5n om ca. 60% vaccinerade\/immuna i samh\u00e4llet b\u00f6r kunna uppn\u00e5s, i det fall att ett vaccin blir tillg\u00e4ngligt.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt \u00e4r det alltj\u00e4mt en ganska stor andel av befolkningen, omkring 20%, som best\u00e4mt s\u00e4ger nej till att vaccinera sig. Av de som svarar att de inte vill vaccinera sig \u00e4r den vanligaste anledningen att man \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r biverkningar av vaccinet (69%), att man inte tror att ett vaccin \u00e4r tillr\u00e4ckligt s\u00e4kert (43%) och att man inte tror att COVID-19 \u00e4r farligt f\u00f6r ens egen h\u00e4lsa (29%). Endast en mycket liten del anger andra anledningar, som t.ex. att man generellt \u00e4r emot vaccin (7%), att det \u00e4r b\u00e4st att l\u00e5ta naturen ha sin g\u00e5ng (9%), att man \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att ta sprutor (4%) eller religi\u00f6sa anledningar (0.3%). Man kan ocks\u00e5 se att viljan att vaccinera sig h\u00e4nger samman med \u00e5lder, s\u00e5tillvida att vaccinationsben\u00e4genheten \u00e4r betydligt h\u00f6gre bland de som fyllt 65 (78.4%), l\u00e4gst \u00e4r viljan att vaccinera sig i \u00e5ldersgruppen 30-49 \u00e5r (47.5%). Vaccinationsben\u00e4genheten \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got st\u00f6rre bland m\u00e4n \u00e4n bland kvinnor (65% resp. 53%).<\/p>\n\n\n\n

Ben\u00e4genheten att vilja vaccinera sig tycks ocks\u00e5 h\u00e4nga samman med s\u00e5v\u00e4l kunskapen om COVID-19, tilliten generellt och till samh\u00e4llsinstitutionerna och med tilliten till medier. Vaccinationsben\u00e4genhet \u00e4r \u2013 ocks\u00e5 \u2013 en tillitsfr\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

Kunskap och informationss\u00f6kning och vaccinationsben\u00e4genhet<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta kan man konstatera att de som best\u00e4mt avvisar vaccination ocks\u00e5 rapporterar en mindre kunskap om Coronapandemin och om det nya viruset. Skillnaderna h\u00e4rvidlag \u00e4r inte stora, men sambandet mellan i vilken utstr\u00e4ckning man f\u00f6ljt rapporteringen om viruset och vaccinationsben\u00e4genheten \u00e4r signifikanta och visar att andelen som inte f\u00f6ljt rapporteringen i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4r h\u00f6gre bland de som inte vill vaccinera sig (se tabell 1).<\/p>\n\n\n\n

Tabell 1: I vilken utstr\u00e4ckning man f\u00f6ljt nyheterna om COVID-19 vs. Vaccinationsben\u00e4genhet.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I vilken utstr\u00e4ckning har du f\u00f6ljt rapporteringen om COVID-19?<\/strong><\/td>Jag vet ingenting om det<\/td>Inte mycket alls<\/td>Ganska mycket<\/td>V\u00e4ldigt mycket<\/td><\/tr>
Vill vaccinera sig mot Coronaviruset<\/strong><\/td>0<\/td>5.1<\/td>54.4<\/td>40.5<\/td><\/tr>
Vill inte vaccinera sig mot Coronaviruset<\/strong><\/td>0.7<\/td>11.5<\/td>66.9<\/td>20.9<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Sverige N=1092, p=.000, data v\u00e5g 1<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det framg\u00e5r ocks\u00e5 att de vaccinationsben\u00e4gna och de vaccinationsoben\u00e4gna s\u00f6ker information p\u00e5 lite olika s\u00e4tt. Den st\u00f6rsta skillnaden \u00e4r att de som inte vill vaccinera sig inte l\u00e4ser tidningar i samma utstr\u00e4ckning (41% av de som inte vill vaccineras l\u00e4ser tidningar, j\u00e4mf\u00f6rt med 66% av de som vill vaccinera sig). Det framg\u00e5r ocks\u00e5 att de vaccinationsoben\u00e4gna i n\u00e5got h\u00f6gre grad s\u00f6ker information via sociala medier. De som inte vill vaccinera sig \u00e4r slutligen betydligt mer aktiva anv\u00e4ndare av s.k. alternativa medier, framf\u00f6rallt h\u00f6gerradikala nyhetssidor som t.ex. Samh\u00e4llsnytt (14% anv\u00e4nder bland de som inte vill vaccinera sig; 7% av de vaccinationsben\u00e4gna anv\u00e4nder), Nya Tider (12% anv\u00e4nder bland de som inte vill vaccinera sig, 4% av de vaccinationsben\u00e4gna anv\u00e4nder) och Fria Tider (11% anv\u00e4nder bland de som inte vill vaccinera sig, 4% av de vaccinationsben\u00e4gna anv\u00e4nder).<\/p>\n\n\n\n

Tillit och vaccinationsben\u00e4genhet<\/h2>\n\n\n\n

En inte ov\u00e4ntad aspekt av fr\u00e5gan om vaccinationsben\u00e4genhet \u00e4r att den h\u00e4nger samman med fr\u00e5gan om tillit till samh\u00e4llsinstitutioner. Det \u00e4r p\u00e5 intet s\u00e4tt orimligt att t\u00e4nka sig att den som k\u00e4nner en l\u00e5g grad av f\u00f6rtroende gentemot sjukv\u00e5rd, forskning och myndigheter inte heller \u00e4r beredd att l\u00e5ta sig vaccineras. De som svarat att de inte vill vaccineras mot COVID-19 uppvisar ocks\u00e5 en l\u00e4gre grad av f\u00f6rtroende mot det mesta. I unders\u00f6kningen m\u00e4ts f\u00f6rtroende p\u00e5 en s.k. likert-skala d\u00e4r de som svarar p\u00e5 unders\u00f6kningen f\u00e5r ange vilken tillit de k\u00e4nner f\u00f6r olika institutioner p\u00e5 en femgradig skala. Om vi bara tittar p\u00e5 den grupp som angett svarsalternativ ett, dvs. att man inte har n\u00e5gon tillit alls till institutionen i fr\u00e5ga, framg\u00e5r tydligt den skillnad som finns i tillit mellan de vaccionationsben\u00e4gna och vaccinationsoben\u00e4gna (Tabell 2).<\/p>\n\n\n\n

Tabell 2: Tilliten till samh\u00e4lleliga institutioner vs. vaccinationsben\u00e4genhet<\/em><\/p>\n\n\n\n

 <\/td>Grad av tillit: Ingen alls.<\/strong><\/td><\/tr>
Institution<\/strong><\/td>Vill vaccinera<\/td>Vill inte vaccinera<\/td><\/tr>
Regeringen<\/td>4.6<\/td>16.2<\/td><\/tr>
EU<\/td>4.3<\/td>16.2<\/td><\/tr>
De stora TV-kanalerna \/ Nyhetstidningarna<\/td>2.1<\/td>13.5<\/td><\/tr>
Sociala medier<\/td>46.3<\/td>39.3<\/td><\/tr>
L\u00e4kare och v\u00e5rdcentraler<\/td>0.6<\/td>4.1<\/td><\/tr>
WHO<\/td>4.6<\/td>16.2<\/td><\/tr>
Sl\u00e4ktingar och v\u00e4nner<\/td>4.3<\/td>16.2<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

N=1092, p=.000, data v\u00e5g 1<\/em><\/p>\n\n\n\n

Som framg\u00e5r av tabellen \u00e4r andelen \u201dl\u00e5glitare\u201d bland de vaccinationsoben\u00e4gna betydligt st\u00f6rre i alla kategorier, f\u00f6rutom vad det g\u00e4ller sociala medier, d\u00e4r de vaccinationsoben\u00e4gna uppvisar en n\u00e5got h\u00f6gre grad av tillit. Det kanske inte heller \u00e4r s\u00e5 konstigt eftersom de, som vi s\u00e5g ovan, ocks\u00e5 anv\u00e4nder sociala medier i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n andra f\u00f6r att s\u00f6ka information om COVID-19. Graden av mellanm\u00e4nsklig tillit h\u00e4nger ocks\u00e5 samman med vaccinationsben\u00e4genhet, p\u00e5 fr\u00e5gan om huruvida de flesta g\u00e5r att lita inst\u00e4mmer 63% av de som ocks\u00e5 svarat att de ska vaccinera sig, medan motsvarande siffra f\u00f6r de som inte ska vaccinera sig \u00e4r 50%.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 den mer specifika fr\u00e5gan om man i allm\u00e4nhet k\u00e4nner tillit till de etablerade mediernas information om COVID-19 framtr\u00e4der ocks\u00e5 skillnaderna mellan de vaccinationsben\u00e4gna och vaccinationsoben\u00e4gna tydligt. Tilliten till mediernas information \u00e4r avsev\u00e4rt st\u00f6rre bland de som ska vaccinera sig \u00e4n bland de som tar avst\u00e5nd fr\u00e5n vaccination, vilket framg\u00e5r av tabell 3.<\/p>\n\n\n\n

Tabell 3: Tilliten till etablerade medierna i Sverige och vaccinationsben\u00e4genhet<\/em><\/p>\n\n\n\n

I vilken m\u00e5n har du f\u00f6rtroende f\u00f6r de etablerade medierna i Sverige i allm\u00e4nhet i relation till rapporteringen om COVID 19?<\/strong>  <\/td>Inte alls<\/td>I n\u00e5gon m\u00e5n<\/td>Till \u00f6verv\u00e4gande del<\/td>Fullst\u00e4ndigt<\/td>Vet ej\/Kan ej ta st\u00e4llning<\/td><\/tr>
Vill vaccinera<\/td>2.1<\/td>11.4<\/td>71.3<\/td>14.0<\/td>1.1<\/td><\/tr>
Vill inte vaccinera<\/td>9.2<\/td>26.4<\/td>52.9<\/td>10.9<\/td>0.6<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

N=903, p<.001, data v\u00e5g 1<\/em><\/p>\n\n\n\n

Man kan s\u00e4rskilt notera att f\u00f6rtroendet f\u00f6r public service, som annars \u00e4r mycket h\u00f6gt i befolkningen \u00e4r betydligt l\u00e4gre i den grupp som inte vill vaccinera sig, d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga som 19.6% anger att de har l\u00e5gt f\u00f6rtroende f\u00f6r information och nyheter om COVID-19 i public service medier, j\u00e4mf\u00f6rt med 6.3% av de som angett att de vill ta emot vaccin.<\/p>\n\n\n\n

Bakgrundsfaktorer och vaccinationsben\u00e4genhet<\/h2>\n\n\n\n

Som vi redan konstaterat skiljer sig vaccinationsben\u00e4genheten \u00e5t mellan olika \u00e5ldersgrupper och mellan k\u00f6nen. Men det finns \u00e4ven andra demografiska och sociokulturella faktorer som tycks spela in och samvarierar med viljan respektive oviljan att vaccinera sig. Det finns till exempel en marginellt st\u00f6rre vilja att vaccinera sig bland de med b\u00e4ttre ekonomisk situation, \u00e4n bland dem som har det s\u00e4mre st\u00e4llt ekonomiskt (18.6% av de vaccinationsoben\u00e4gna har en ekonomiskt utsatt situation, j\u00e4mf\u00f6rt med 11% av de vaccinationsben\u00e4gna). \u00c4ven utbildningsniv\u00e5 spelar in, d\u00e4r de med h\u00f6gre utbildning \u00e4r mer vaccinationsben\u00e4gna \u00e4n de med kortare utbildning. Egen erfarenhet av sjukdomen, i den bem\u00e4rkelsen att man k\u00e4nner n\u00e5gon i sitt n\u00e4ra sociala umg\u00e4nge som \u00e4r eller har varit smittad med det nya coronaviruset, ger ocks\u00e5 sm\u00e5 skillnader, d\u00e4r de som har s\u00e5dan erfarenhet \u00e4r n\u00e5got mindre<\/em> vaccinationsben\u00e4gna \u00e4n de som inte har en s\u00e5dan direkt, personlig erfarenhet. Det st\u00f6rsta skillnaderna framst\u00e5r dock i relation till partitillh\u00f6righet eller politisk \u00e5sikt. Det \u00e4r tre partier som sticker ut med betydligt fler sympatis\u00f6rer som inte vill vaccinera sig j\u00e4mf\u00f6rt med andra. Det \u00e4r Sverigedemokraterna d\u00e4r 26% s\u00e4ger nej till vaccination och 23% \u00e4r tveksamma. Dvs. endast ca. 50% av deras sympatis\u00f6rer \u00e4r f\u00f6r att vaccinera sig. De \u00f6vriga tv\u00e5 \u00e4r Kristdemokraterna d\u00e4r 14% s\u00e4ger nej till vaccination och 24% \u00e4r tveksamma, samt V\u00e4nsterpartiet d\u00e4r 14% s\u00e4ger nej till vaccination och 18% \u00e4r tveksamma. St\u00f6rst andel vaccinben\u00e4gna finns bland Socialdemokraternas v\u00e4ljare (75%), Centerpartiets v\u00e4ljare (73%) och Moderaternas v\u00e4ljare (70%).<\/p>\n\n\n\n

Avslutning<\/h2>\n\n\n\n

Vi kan efter denna prelimin\u00e4ra genomg\u00e5ng av data fr\u00e5n tv\u00e5 enk\u00e4tunders\u00f6kningar konstatera att viljan att vaccinera sig mot COVID-19, givet att ett s\u00e5dant vaccin finns tillg\u00e4ngligt, \u00e4r stor i Sverige. Vi kan ocks\u00e5 konstatera att denna vaccinationsben\u00e4genhet har minskat n\u00e5got mellan m\u00e4tningarna i maj respektive september.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan om huruvida man vill vaccinera sig eller ej \u00e4r i h\u00f6g grad en tillitsfr\u00e5ga. Det finns tydliga samband mellan tilliten till olika institutioner i samh\u00e4llet, till medicin och forskning, till medier och till andra medborgare (mellanm\u00e4nsklig tillit) och vaccinationsben\u00e4genhet. Vi kan ocks\u00e5 konstatera att vaccinationsben\u00e4genhet tycks h\u00e4nga samman med hur v\u00e4l man informerat sig om den p\u00e5g\u00e5ende pandemin och vilka kanaler man valt f\u00f6r att f\u00e5 tag p\u00e5 s\u00e5dan information.<\/p>\n\n\n\n

Slutligen kan vi konstatera att vaccinationsben\u00e4genheten ocks\u00e5 h\u00e4nger samman med flera sociodemografiska variabler, som t.ex. \u00e5lder, k\u00f6n, utbildning och politisk \u00e5sikt.<\/p>\n\n\n\n

Detta f\u00e5r dock betraktas som prelimin\u00e4ra resultat som snarast \u00e4r uppslag f\u00f6r vidare forskning: det som nu \u00e5terst\u00e5r \u00e4r f\u00f6rdjupad analys f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 dessa samband. P\u00e5 vilket s\u00e4tt h\u00e4nger de ihop? Vad \u00e4r det som p\u00e5verkar vad? Och hur kan det kvalitativa materialet (med dagb\u00f6cker och djupintervjuer) hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 dessa samband p\u00e5 ett djupare och mer nyanserat s\u00e4tt?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett andra g\u00e4stinl\u00e4gg och uppf\u00f6ljning p\u00e5 sommarens text Medier, information och tillit av Fredrik Stiernstedt, Peter Jakobsson, Anne Kaun Sedan i mars 2020 bedriver vi ett forskningsprojekt om tillit till medier och andra samh\u00e4llsinstitutioner under Corona-pandemin. Projektet \u00e4r komparativt och … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2209"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2209"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2209\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2212,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2209\/revisions\/2212"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}