{"id":2196,"date":"2020-07-09T08:54:14","date_gmt":"2020-07-09T08:54:14","guid":{"rendered":"http:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=2196"},"modified":"2020-07-09T08:54:16","modified_gmt":"2020-07-09T08:54:16","slug":"medier-information-och-tillit-preliminara-resultat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=2196","title":{"rendered":"Medier, information och tillit \u2013 prelimin\u00e4ra resultat"},"content":{"rendered":"\n

Anne Kaun, Peter Jakobsson & Fredrik Stiernstedt<\/em><\/p>\n\n\n\n

Tillit har varit ett centralt begrepp i den svenska offentligheten under v\u00e5ren 2020. Den svenska strategin i bek\u00e4mpningen av COVID-19 har sagts bygga p\u00e5 och f\u00f6ruts\u00e4tta en h\u00f6g grad av tillit till myndigheter, till experter, till politiker, till medier och till varandra som \u00e4r typisk f\u00f6r medborgarna i de nordiska l\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n

Under v\u00e5ren 2020 har vi unders\u00f6kt fr\u00e5gan om tillit, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 tilliten till medier och till information i samh\u00e4llet. Och det \u00e4r vi inte ensamma om: en rad projekt har sj\u00f6satts under de senaste m\u00e5naderna \u2013 b\u00e5de inom och utanf\u00f6r akademin \u2013 f\u00f6r att unders\u00f6ka olika dimensioner av den svenska tilliten i relation till pandemin och dess bek\u00e4mpning[i]<\/a>. Resultaten b\u00f6rjar nu str\u00f6mma in och en sp\u00e4nnande uppgift ligger framf\u00f6r oss: att pussla samman informationen och skapa en st\u00f6rre bild av tilliten till medier under Corona-krisen.<\/p>\n\n\n\n

Det ska s\u00e4gas att fr\u00e5gan om tillit till medier \u00e4r ett komplicerat omr\u00e5de. Det finns en m\u00e4ngd forskning p\u00e5 detta omr\u00e5de, men ofta operationaliserar man tillitsbegreppet och m\u00e4ter tillit p\u00e5 lite olika s\u00e4tt. Ganska ofta \u00e4r operationaliseringarna n\u00e5got oprecisa: vad inneb\u00e4r det t ex att svara p\u00e5 en fr\u00e5ga om huruvida man k\u00e4nner \u201dtillit till medier i allm\u00e4nhet\u201d? Vad \u00e4r medierna \u201di allm\u00e4nhet\u201d? Kan man ha f\u00f6rtroende f\u00f6r n\u00e5got s\u00e5 abstrakt? \u00c4r det f\u00f6r informationen man har f\u00f6rtroende? Eller f\u00f6r institutionen? Eller f\u00f6r den enskilde journalisten? Inte s\u00e4llan unders\u00f6ker man ocks\u00e5 tillit utan att st\u00e4lla det i relation till mediekonsumtion eller till mediernas inneh\u00e5ll[ii]<\/a>. Och en central men ofta obesvarad fr\u00e5ga \u00e4r ju huruvida medietillit \u00e4r n\u00e5gonting bra eller d\u00e5ligt. M\u00e5nga studier tycks implicit anta att tillit till medier och information \u00e4r positivt. Det \u00e4r ju inte helt orimligt: utan en grundl\u00e4ggande tillit till att det g\u00e5r att f\u00e5 en relativt korrekt bild av verkligheten genom medierna riskeras ju en allm\u00e4n relativism som kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt att uppr\u00e4tth\u00e5lla samh\u00e4llet och demokratin. Men samtidigt \u00e4r misstro mot mediernas budskap och information ocks\u00e5 rationell och n\u00f6dv\u00e4ndig: att inte blint lita p\u00e5 allting som publiceras torde \u00e4ven det vara efterstr\u00e4vansv\u00e4rt och medborgare med en viss medie- och k\u00e4llkritisk h\u00e5llning \u00e4r n\u00e5got som beh\u00f6vs i ett demokratiskt samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

I v\u00e5r studie har vi f\u00f6rs\u00f6kt hantera n\u00e5gra av dessa problem och fr\u00e5gor genom att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder. En enk\u00e4tunders\u00f6kning med ett representativt urval av svenska befolkningen har kompletterats med en mindre dagboksstudie, d\u00e4r ca. 40 deltagare har f\u00e5tt skriva om sin medievardag och reflektera \u00f6ver fr\u00e5gan om tillit och f\u00f6rtroende. Dagboksstudien kommer ut\u00f6kas med en ny panel under h\u00f6sten 2020. Enk\u00e4tstudien kommer att genomf\u00f6ras i tre v\u00e5gor och d\u00e4rf\u00f6r kan vi f\u00f6lja utvecklingen av tillit \u00f6ver tid. Denna \u00e4r ocks\u00e5 i vissa delar en internationell j\u00e4mf\u00f6relse: samma enk\u00e4tfr\u00e5ga har st\u00e4llts i \u00e5tta europeiska l\u00e4nder (Danmark, Frankrike, Italien, Nederl\u00e4nderna, Portugal, Tyskland, Storbritannien och Sverige) och det g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra den \u201dunika\u201d svenska tilliten med situationen i andra l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nnu s\u00e5 l\u00e4nge har vi enbart prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n studien, n\u00e5gra saker kan vi dock konstatera.<\/p>\n\n\n\n

I likhet med vad den tidigare forskningen visat \u00e4r den allm\u00e4nna tilliten i samh\u00e4llet h\u00f6g i Sverige. Sverige har den h\u00f6gsta uppm\u00e4tta tilliten bland samtliga \u00e5tta l\u00e4nder i relation till de flesta av de anv\u00e4nda variablerna. Framf\u00f6rallt visar det sig att Sverige ligger h\u00f6gst i tillit till information som ges av olika samh\u00e4llsakt\u00f6rer (de nationella nyhetsmedierna, EU, sjukv\u00e5rden, WHO). Tilliten till regeringen \u00e4r dock h\u00f6gre i Danmark och Nederl\u00e4nderna. N\u00e4r det g\u00e4ller tilliten till information om Covid-19 fr\u00e5n sociala medier och fr\u00e5n familj och v\u00e4nner ligger Sverige dock l\u00e4gst i v\u00e5r unders\u00f6kning. Sverige sticker mest ut n\u00e4r det g\u00e4ller Covid-19-relaterad information fr\u00e5n sociala medier d\u00e4r endast 2% av svenskarna anger att de litar p\u00e5 s\u00e5dan information i h\u00f6g grad. Vidare \u00e4r det intressant att Sveriges befolkning ligger l\u00e4gst g\u00e4llande tillit till information om COVID-19 fr\u00e5n familj och v\u00e4nner. I j\u00e4mf\u00f6relsen verkar Sveriges befolkning allts\u00e5 lita mest p\u00e5 information som huvudsakligen baseras p\u00e5 vetenskaplig expertis och i mindre grad lita p\u00e5 regeringen samt familj och v\u00e4nner och f\u00f6redra information fr\u00e5n de nationella nyhetsmedierna framf\u00f6r sociala medier. I b\u00f6rjan av juni anger ocks\u00e5 55% av svenskarna att de har fullt f\u00f6rtroende f\u00f6r Folkh\u00e4lsomyndigheten (bara 2.8% har inget f\u00f6rtroende).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att n\u00e4rmare f\u00f6rst\u00e5 tillit till nyhetsmedierna fr\u00e5gade vi ocks\u00e5 om olika aspekter av mediernas rapportering. 76% svarar att de litar p\u00e5 att medierna ger korrekt information i rapporteringen om Covid-19. Det \u00e4r dock en betydligt l\u00e4gre andel som har f\u00f6rtroende f\u00f6r att medierna granskar den politiska makten (59%), den ekonomiska makten (55%) och myndigheterna (64%) i relation till Covid-19, samt att de ger information om Covid-19 som \u00e4r relevant f\u00f6r personer som \u00e4r bosatta i de omr\u00e5de d\u00e4r de sj\u00e4lva bor (51%).<\/p>\n\n\n\n

Tilliten \u00e4r dock oj\u00e4mnt f\u00f6rdelad, man kan tala om en polarisering i denna fr\u00e5ga. Ekonomisk situation och politisk orientering \u00e4r de faktorer som tycks spela st\u00f6rst roll f\u00f6r huruvida man k\u00e4nner en generell tillit till medierna eller ej. Bland Socialdemokraternas, Liberalernas och Centerpartiets v\u00e4ljare \u00e4r det t.ex. \u00f6ver 90% som svarar att de i huvudsak litar p\u00e5 de etablerade medierna, medan Sverigedemokraternas v\u00e4ljare skiljer ut sig markant: endast 47% av deras v\u00e4ljare har f\u00f6rtroende f\u00f6r de etablerade medierna i Sverige. Bland de med b\u00e4ttre ekonomisk situation \u00e4r tilliten till medierna 83% medan den \u00e4r 66% bland dem med s\u00e4mre ekonomisk situation.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 stora skillnader i tilliten till olika medier: public service (b\u00e5de radio och TV) har markant h\u00f6gre f\u00f6rtroende bland den svenska allm\u00e4nheten \u00e4n alla andra medier medan kv\u00e4llstidningar och sociala medier har mycket l\u00e5gt f\u00f6rtroende. De s.k. alternativa medierna p\u00e5 h\u00f6gerkanten, som f\u00e5tt mycket uppm\u00e4rksamhet under senare \u00e5r (t.ex. Nya tider, Nyheter Idag och Fria tider), anv\u00e4nds i v\u00e4ldigt l\u00e5g utstr\u00e4ckning och f\u00f6rtroendet f\u00f6r dem \u00e4r l\u00e5gt, \u00e4ven bland dem som anv\u00e4nder dessa medier f\u00f6r information om COVID-19. M\u00f6nstren i medieanv\u00e4ndningen f\u00f6ljer ocks\u00e5, ganska naturligt, tillitsm\u00f6nstren: Tv-nyheter samt nyheter i public service-radio \u00e4r de mest anv\u00e4nda plattformarna f\u00f6r att f\u00e5 information om Coronakrisen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller viktiga informationsk\u00e4llor om COVID-19 visar sig att i alla \u00e5tta l\u00e4nder \u00e4r Tv det mest anv\u00e4nda mediet, dock sticker Italien, Portugal och Frankrike ut, med mer \u00e4n 80% av befolkningen som anger Tv som viktig k\u00e4lla f\u00f6r information om COVID-19. I Italien, Portugal och Nederl\u00e4nderna anger mer \u00e4n 50% dessutom internets\u00f6kningar som en viktig informationsk\u00e4lla. Sverige skiljer sig fr\u00e5n de andra l\u00e4nderna p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att i inget annat land anv\u00e4nder sig befolkningen i lika stor utstr\u00e4ckning av tidningar f\u00f6r att f\u00e5 information om COVID-19. \u00c4ven kategorin \u201d\u00f6vriga k\u00e4llor\u201d anges av en mycket h\u00f6gre andel svenskar \u00e4n i de andra l\u00e4nderna. H\u00e4r kan vi bara spekulera om vilka andra k\u00e4llor svenskarna anv\u00e4nder sig av, om det handlar om t.ex. radio som inte listas som enskild kategori, vetenskapliga publikationer eller om det r\u00f6r sig om Folkh\u00e4lsomyndighetens presstr\u00e4ffar.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 l\u00e5ngt skiljer sig v\u00e5ra resultat inte fr\u00e5n tendenser som framkommit i andra tidigare studier kring medietillit. Men i det kvalitativa materialet, i dagb\u00f6ckerna, framkommer flera intressanta aspekter som inte f\u00e5ngas upp i enk\u00e4tstudier av detta slag. H\u00e4r finns mer nyanserade resonemang om vad tillit \u00e4r och vad det inneb\u00e4r att ha tillit. Ofta tycks tilliten knuten mer till personer i medierna (journalister man litar p\u00e5) eller till specifika medieorganisationer (DN, SVT osv) \u00e4n till den faktiska informationen. Olika former av tillit bryts h\u00e4r ocks\u00e5 mot varandra, n\u00e4r medierna kritiskt granskar de svenska myndigheternas agerande, eller n\u00e4r de presenterar alternativa experter med andra st\u00e5ndpunkter \u00e4n de svenska myndigheternas, tycks det snarast minska f\u00f6rtroendet f\u00f6r medierna bland v\u00e5ra dagboksskribenter. Den h\u00f6ga tilliten till myndigheterna kommer i konflikt med medierna p\u00e5 ett s\u00e4tt som framst\u00e5r som lite paradoxalt. N\u00e4r journalisterna uppfyller sin id\u00e9 om professionalitet (kritiskt granskande) och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet (gentemot staten) s\u00e5 tycks det snarast undergr\u00e4va f\u00f6rtroendet f\u00f6r journalisternas professionalitet. Man kan d\u00e5 fr\u00e5ga sig vad som skulle h\u00e4nt om de hade upptr\u00e4tt p\u00e5 ett s\u00e4tt som borde vara mindre f\u00f6rtroendeingivande (som megafoner f\u00f6r statsmakterna) \u2013 hade f\u00f6rtroendet f\u00f6r dem d\u00e5 \u00f6kat?<\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 ytterligare v\u00e5gor i enk\u00e4tstudien ska genomf\u00f6ras under sensommaren och h\u00f6sten. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att f\u00e5nga upp f\u00f6r\u00e4ndringar i medietillit \u00f6ver tid och i samband med utvecklingen av pandemin. Under h\u00f6sten kommer vi dessutom forts\u00e4tta att unders\u00f6ka fr\u00e5gor kring medier och tillit med en ut\u00f6kat dagboksstudie som fokuserar s\u00e4rskilt p\u00e5 grupper med l\u00e5g medietillit f\u00f6r att vidare utveckla befintlig forskning[iii]<\/a>. M\u00e5let \u00e4r att bidra till operationaliseringar av medietillit som ger en bredare och mer nyanserad bild utifr\u00e5n kvalitativt material.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

[i]<\/a> T.ex. projektet Medierapportering om Corona av Vetenskap och allm\u00e4nhet i samarbete med Karolinska institutet och S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola https:\/\/v-a.se\/allmanhetens-attityder\/corona\/<\/a>; Novus Coronastatus-m\u00e4tningar d\u00e4r fr\u00e5gor kring f\u00f6rtroende f\u00f6r myndigheter och institutioner ing\u00e5r https:\/\/novus.se\/coronastatus-0420-2\/<\/a>; Kantar Sifos veckorapport om Allm\u00e4nhetens tillit, tankar och beteende under coronakrisen som publiceras sedan veckan 11 https:\/\/www.kantarsifo.se\/rapporter-undersokningar?search=corona  samt Kantar Sifos COVID-Barometer.<\/p>\n\n\n\n

[ii]<\/a> Det problemet diskuteras t.ex. av Jesper Str\u00f6mb\u00e4ck et al. i en aktuell artikel https:\/\/www.tandfonline.com\/doi\/full\/10.1080\/23808985.2020.1755338<\/a><\/p>\n\n\n\n

[iii]<\/a> Uppf\u00f6ljningsstudien finansieras av Formas akutbidrag med anledning av COVID-19 https:\/\/formas.se\/arkiv\/nyheter\/nyheter\/2020-06-03-hur-paverkar-coronapandemin-tilliten-till-medier.html<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anne Kaun, Peter Jakobsson & Fredrik Stiernstedt Tillit har varit ett centralt begrepp i den svenska offentligheten under v\u00e5ren 2020. Den svenska strategin i bek\u00e4mpningen av COVID-19 har sagts bygga p\u00e5 och f\u00f6ruts\u00e4tta en h\u00f6g grad av tillit till myndigheter, … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false},"categories":[19,1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2196"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2196"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2196\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2198,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2196\/revisions\/2198"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2196"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2196"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2196"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}