{"id":2037,"date":"2019-05-13T13:01:37","date_gmt":"2019-05-13T13:01:37","guid":{"rendered":"http:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=2037"},"modified":"2019-05-13T13:07:57","modified_gmt":"2019-05-13T13:07:57","slug":"taget-som-hallbar-kommunikation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=2037","title":{"rendered":"T\u00e5get som (h\u00e5llbar) kommunikation"},"content":{"rendered":"\n

Daniel L\u00f6vgren, Uppsala universitet<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag deltog i november f\u00f6rra \u00e5ret p\u00e5 ECREA:s konferens i Lugano. Jag fl\u00f6g ner med urs\u00e4kten att jag hade mycket undervisning b\u00e5de innan och efter. N\u00e5gra av mina n\u00e4rmaste kollegor tog t\u00e5get (vilket de bokade p\u00e5 egen hand). Nu i efterhand funderar jag p\u00e5 om jag borde t\u00e4nkt en v\u00e4nda till. Vad kunde jag ha gjort f\u00f6r att delta p\u00e5 ett mer h\u00e5llbart s\u00e4tt? Det hade kr\u00e4vt planering av min tid, men \u00e4ven st\u00f6d fr\u00e5n min arbetsgivare. Jag skrev d\u00e4rf\u00f6r i efterhand ett mejl till Uppsala universitets upphandlade resebyr\u00e5 med fr\u00e5gan om jag hade kunnat resa till Lugano med t\u00e5g. Jag fick svaret:<\/p>\n\n\n\n

Just Lugano f\u00e5r jag inte fram n\u00e5gonting p\u00e5 men m\u00f6jligtvis till n\u00e5got i n\u00e4rheten. \u00c5terkom om du har n\u00e5gra fler fr\u00e5gor.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e5terkom och fick svaret:<\/p>\n\n\n\n

Tack f\u00f6r ditt mail ang t\u00e5g utrikes. Vi bokar t\u00e5g utrikes s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt och s\u00e5 l\u00e4nge vi kan garantera att det fungerar f\u00f6r v\u00e5ra resen\u00e4rer. Vad som begr\u00e4nsar oss ibland \u00e4r att man p\u00e5 vissa str\u00e4ckor\/bokningar kr\u00e4ver att man h\u00e4mtar ut biljetten p\u00e5 plats med samma kort som \u00e4r bokat med. I dessa fall kan mao inte vi hj\u00e4lpa till.<\/em><\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 v\u00e5ra arbetsgivare understryker en roll i samh\u00e4llet d\u00e4r inte minst milj\u00f6- och h\u00e5llbarhetsarbete st\u00e5r i fokus, s\u00e5 \u00e4r det h\u00f6g tid att underl\u00e4tta f\u00f6r h\u00e5llbara resor. Att vi ska \u201dv\u00e4ga in milj\u00f6h\u00e4nsyn i alla beslut\u201d finner vi i Uppsala universitets milj\u00f6policy<\/a>– hj\u00e4lp oss d\u00e5 att g\u00f6ra det! P\u00e5 rektorsbloggen<\/a> kunde vi den 15:e mars l\u00e4sa ett inl\u00e4gg med titeln \u201dH\u00e5llbarhet \u2013 hela universitetets angel\u00e4genhet\u201d \u2013 s\u00e5 l\u00e5t oss vara angel\u00e4gna! I studenttidningen ERGO l\u00e4ste jag nyligen en artikel<\/a> som visar att vi p\u00e5 Uppsala universitet, tillsammans med Karolinska institutet och Lunds universitet, \u00e4r de som flyger mest. V\u00e5ra val talar och de inverkar p\u00e5 de meningar som skapas omkring oss. Mitt m\u00e5l f\u00f6r detta \u00e5r \u00e4r d\u00e4rmed att ge extra tanke p\u00e5 hur och vart jag deltar i forskningens samtal. Jag \u2013 och m\u00e5nga kollegor med mig<\/a>– fr\u00e5gar: kan v\u00e5ra universitet och h\u00f6gskolor ta p\u00e5 sig ledartr\u00f6jan i denna omst\u00e4llning? Det handlar givetvis ocks\u00e5 om de val vi g\u00f6r som individuella forskare.<\/p>\n\n\n\n

Inom medie- och kommunikationsvetenskapen g\u00f6rs ofta en grov uppdelning i uppfattningen av kommunikation<\/em>som \u00f6verf\u00f6ring (av information) eller som meningsskapande aktivitet. I sitt latinska ursprung finner vi t ex i Nationalencyklopedin beskrivningar om \u201d\u00f6msesidigt utbyte\u201d och att \u201dg\u00f6ra gemensamt\u201d, vilket rimmar v\u00e4l med den senare f\u00f6rst\u00e5elsen om meningsskapande. Det \u00e4r ocks\u00e5 den utg\u00e5ngspunkt de allra flesta inom omr\u00e5det idag skriver under. Kommunikation handlar med andra ord om m\u00f6ten och f\u00f6rst\u00e5else mellan m\u00e4nniskor. I ett historiskt perspektiv kan vi l\u00e4sa om hur vi har kommunicerat med hj\u00e4lp av grottm\u00e5lningar, stentavlor och papyrus som tidiga s\u00e4tt att bevara, dela och utveckla kunskap. Senare kom tryckpressen som spred det skrivna ordet till en bredare krets. Med telegrafen kunde vi med minimal f\u00f6rdr\u00f6jning s\u00e4nda budskap \u00f6ver stora geografiska avst\u00e5nd. H\u00e4r kan vi \u00e4ven r\u00e4kna in hur utvecklingen av transportmedel – t.ex. resandet med t\u00e5g – bidragit till ett f\u00f6r\u00e4ndrat utbyte av gods, information och id\u00e9er. Dessa framsteg handlar om hur avst\u00e5nd blir kortare, och hur id\u00e9er reser fr\u00e5n en \u00e4nde till en annan i allt snabbare takt. Idag skickas videomeddelanden via Whatsapp, vi \u201dsnappar\u201d och mejlar i det n\u00e4rmsta obehindrade av tid och rum med de m\u00e4nniskor vi har en relation till. N\u00e5got \u00f6verf\u00f6rs. Och samtidigt skapar vi n\u00e5got gemensamt.<\/p>\n\n\n\n

Detta kan \u00f6vers\u00e4ttas till en diskussion om hur vi samtalar och skapar mening genom v\u00e5r forskning. Inte minst \u00e4r detta en fr\u00e5ga om hur vi m\u00f6ts. Det akademiska hantverket \u00e4r ett resultat av interaktioner d\u00e4r id\u00e9er st\u00f6ps, bl\u00f6ts och utvecklas till mer robusta och grundade teorier om v\u00e5r v\u00e4rld. Men hur<\/em>och vart<\/em>vi g\u00f6r det kan diskuteras. Med utg\u00e5ngspunkt i bland annat internationalisering<\/em>\u00e4r det av vikt att vi reser och tr\u00e4ffas \u00f6ver landsgr\u00e4nser f\u00f6r utbyte och socialisering. Men ocks\u00e5 positionering<\/em> och synlighet <\/em>\u00e4r potenta argument som trycker p\u00e5 (vilka vi kan och b\u00f6r diskutera vidare i en annan diskussion!). I Uppsala universitets riktlinjer f\u00f6r tj\u00e4nsteresor<\/a> kan f\u00f6ljande l\u00e4sas:<\/p>\n\n\n\n

Innan en resa bokas ska alltid en analys g\u00f6ras om telefon-, web- eller videokonferens (e-m\u00f6te) \u00e4r m\u00f6jligt alternativ f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let d\u00e5 det \u00e4r det mest kostnadseffektiva och milj\u00f6v\u00e4nliga alternativet. Det \u00e4r ocks\u00e5 det b\u00e4sta alternativet f\u00f6r att anst\u00e4llda p\u00e5 ett enklare s\u00e4tt ska kunna f\u00f6rena arbetsliv och familjeliv.<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Hur ofta fr\u00e5gor du dig sj\u00e4lv eller diskuterar med dina kollegor om det finns alternativ som ers\u00e4tter den d\u00e4r lockande konferensen i USA eller Spanien? Susanna Barrineau, projektledare vid Uppsala universitet, intervjuades nyligen i ERGO om sitt beslut att \u00e5ka t\u00e5g i arbetet och pratar om en arbetskultur<\/em><\/a> d\u00e4r vi g\u00e4rna reser l\u00e5ngt och ofta om vi bara har m\u00f6jligheten. Ja, det internationella utbytet \u00e4r en central del i alla universitet och h\u00f6gskolors verksamheter. Men tas detta utbyte och resande f\u00f6r givet? Idag kanske fr\u00e5gan lyfts oftare i o m den klimat- och milj\u00f6diskussion som m\u00f6ter oss i medier och i samtal med familjen. H\u00e5llbarhetsfr\u00e5gan \u00e4r inte ny, men har f\u00e5tt mer br\u00e4nsle \u2013 inte minst genom den aktivism som bl a Greta Thunberg representerar. Hur ska vi d\u00e5 m\u00f6tas? Kan vi delta p\u00e5 konferenser och seminarium genom videopresentationer eller t ex Skype, s\u00e5 som bland andra Mats Ekstr\u00f6m och Amanda Waldenstr\u00f6m vid G\u00f6teborgs universitet har f\u00f6reslagit<\/a>? Det finns m\u00e5nga l\u00f6sningar som kan utforskas. Visst, vi b\u00f6r ses och prata i det personligare formatet. Och de sociala aspekterna \u00e4r viktiga. Kanske kan vi begr\u00e4nsa oss till n\u00e5got f\u00e4rre, men v\u00e4l utvalda konferenser? Inte beh\u00f6ver vi v\u00e4l \u00e5rligen flyga till tre-fyra, eller fler, sammankomster. Till vilka av dessa \u00e4r det rimligt att vi ist\u00e4llet v\u00e4ljer att hoppa p\u00e5 ett t\u00e5g? En aspekt som \u00e4r viktig att i sammanhanget diskutera \u00e4r den om tids\u00e5tg\u00e5ng \u2013 det tar mer tid i anspr\u00e5k att \u00e5ka t\u00e5g ner till kontinenten. En annan handlar om hur l\u00e4nge kan vi t\u00e4nkas vara borta fr\u00e5n v\u00e5ra n\u00e4ra och k\u00e4ra. Det \u00e4r viktiga delar i denna diskussion, men en diskussion som vi borde lyfta upp p\u00e5 dagordningen.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 vi \u00e4r kommunikationsforskare (\u00e4ven om m\u00e5nga kallar sig \u201dmedieforskare\u201d) har vi en unik m\u00f6jlighet att bidra \u2013 b\u00e5de genom den teoretiska utvecklingen som s\u00e4tter f\u00f6rst\u00e5else och meningsskapande i centrum (t ex hur kan vi bidra till utvecklade diskussioner och givande m\u00f6ten utan att vara fysiskt n\u00e4rvarande), men ocks\u00e5 i det praktiska (genom att vara f\u00f6rebilder). D\u00e5 kommunikationen (meningsskapandet!) i v\u00e5rt forskningsomr\u00e5de n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inkluderar kommunikationer, kan vi alla st\u00e4lla fr\u00e5gan hur vi kan bidra.<\/p>\n\n\n\n

I september deltar jag p\u00e5 EUPRERA:s konferens i Zagreb och hoppas att universitet g\u00e5r mig tillm\u00f6tes i min vilja att v\u00e4lja mer h\u00e5llbara kommunikationskanaler.<\/p>\n\n\n\n

P.S. Sen jag f\u00f6rst b\u00f6rjade skriva p\u00e5 denna text har den mellanstatliga samarbetsorganisationen IPBES sl\u00e4ppt en rapport<\/a> som beskriver det akuta hotet om utrotning av upp till en miljon arter om vi p\u00e5 global skala inte genomf\u00f6r genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar. Det \u00e4r en av m\u00e5nga signaler f\u00f6r att vi beh\u00f6ver t\u00e4nka om. Varf\u00f6r inte b\u00f6rja med att prata om v\u00e5r kommunikation?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Daniel L\u00f6vgren, Uppsala universitet Jag deltog i november f\u00f6rra \u00e5ret p\u00e5 ECREA:s konferens i Lugano. Jag fl\u00f6g ner med urs\u00e4kten att jag hade mycket undervisning b\u00e5de innan och efter. N\u00e5gra av mina n\u00e4rmaste kollegor tog t\u00e5get (vilket de bokade p\u00e5 … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false},"categories":[19,1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2037"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2037"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2037\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2042,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2037\/revisions\/2042"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2037"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2037"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2037"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}