{"id":2034,"date":"2019-05-03T08:59:30","date_gmt":"2019-05-03T08:59:30","guid":{"rendered":"http:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=2034"},"modified":"2019-05-03T11:20:06","modified_gmt":"2019-05-03T11:20:06","slug":"nar-flertydiga-uttryck-tar-hansyn-till-olika-uppfattningar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=2034","title":{"rendered":"N\u00e4r flertydiga uttryck tar h\u00e4nsyn till olika uppfattningar."},"content":{"rendered":"\n

Tommy Bruhn, Lunds universitet<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r kanske en sj\u00e4lvklarhet \u2013 \u00e4ven om vi ibland beh\u00f6ver p\u00e5minnas om det \u2013 att vi anpassar hur vi uttrycker oss utifr\u00e5n vem vi talar med. Att anpassa vad vi s\u00e4ger till flera olika typer av \u00e5h\u00f6rare av olika sinnelag och uppfattningar samtidigt kan vara en mycket sv\u00e5r balansakt. Ur oenigheten i en grupp m\u00e4nniskor kan det uppst\u00e5 en l\u00e5ng rad dilemman f\u00f6r den som f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5verka gruppen som helhet. Dessa dilemman kan vara rotade i mots\u00e4ttningar mellan intressen, uppfattningar, m\u00e5ls\u00e4ttningar, attityder, vanor och identiteter: alla saker som p\u00e5verkar hur m\u00e4nniskor reagerar p\u00e5 argument, p\u00e5st\u00e5enden och id\u00e9er. <\/p>\n\n\n\n

Ett s\u00e4tt att bem\u00f6ta s\u00e5dana dilemman \u00e4r att uttrycka sig flertydigt. Det vill s\u00e4ga, att uttrycka sig p\u00e5 ett s\u00e4tt som olika \u00e5h\u00f6rare kan uppfatta p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det finns m\u00e5nga ord och uttryckss\u00e4tt som ger upphov till olika reaktioner bland olika m\u00e4nniskor, eller som \u00e4r s\u00e5 pass vaga att alla kan inordna det vi s\u00e4ger i sin egen uppfattning. Till vardags h\u00e4nder det att vi kallar detta att uttrycka sig \u201ddiplomatiskt\u201d, att v\u00e4lja formuleringar som inte tydligt tar st\u00e4llning i en kontrovers. Det kan l\u00e5ta oss s\u00e4ga n\u00e5gonting p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00e5r olika lyssnare att tro att vi h\u00e5ller med just dem, \u00e4ven om de tycker motsatta saker fr\u00e5n varandra. Men det kan ocks\u00e5 vara ett s\u00e4tt att undvika att uttrycka ett tydligt val mellan tv\u00e5 alternativ, och s\u00e4ga n\u00e5gonting som h\u00e5ller \u00f6ppet f\u00f6r b\u00e5dadera. Den politiker som exempelvis talar sig varm f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling i industrin, kan m\u00f6jligen undslippa de negativa konsekvenserna som hade f\u00f6ljt av att tydligt definiera om hen prioriterar ekonomisk, ekologisk eller social h\u00e5llbarhet h\u00f6gst. Dilemmat, rotat i hur olika \u00e5h\u00f6rare prioriterar dem, kan kanske inte l\u00f6sas direkt med s\u00e5dana formuleringar. Men dess konstfulla bruk kan i vissa fall bidra till att lyfta fram kommunikativa kontaktytor f\u00f6r konfliktl\u00f6sning. <\/p>\n\n\n\n

I min doktorsavhandling Delade meningar \u2013<\/em>Retorisk flertydighet och den pluralistiska publiken i politiska f\u00f6rnyelseprocesser <\/em>(2018) unders\u00f6ker jag det flertydiga uttryckets retoriska egenskaper, det vill s\u00e4ga hur s\u00e5dana uttryck kan \u00f6vertyga och p\u00e5verka, och vad de kan spela f\u00f6r roll politiskt ledarskap. I avhandlingen visar jag hur flertydiga uttryck kan fungera som en diplomatisk medling i komplicerade situationer. Utifr\u00e5n denna infallsvinkel visar jag hur Lars Werner med sitt inledningstal vid V\u00e4nsterpartiet kommunisternas 29:e kongress kunde medla i den polariserade konflikten mellan de som ville f\u00f6rnya partiet och de traditionalister som ville bevara delar av partiets kommunistiska identitet. Jag visar hur Werners tal var formulerat p\u00e5 flertydiga s\u00e4tt som samtidigt erbj\u00f6d flera olika s\u00e4tt att f\u00f6rlika sig med partiets f\u00f6rnyelse och att acceptera dess namnbyte. Jag unders\u00f6ker ocks\u00e5 hur Fredrik Reinfeldt, i sitt tal vid Moderaternas partist\u00e4mma 2005, presenterade och f\u00f6rsvarade det sakpolitiska program som l\u00e5g till grund f\u00f6r partiets f\u00f6rnyelse p\u00e5 s\u00e4tt som kunde tolkas olika av hans publik. Som n\u00e4r exempelvis Fredrik Reinfeldt menade att vissa skattes\u00e4nkningar skulle \u201dprioriteras f\u00f6re\u201dandra av Nya Moderaterna. Menade han f\u00f6re v\u00e4rdem\u00e4ssigt, eller menade han f\u00f6re i tid? Vad hans publik antog att han menade \u00e4r en del i hur de f\u00f6rstod vad de Nya Moderaterna innebar. Jag visar h\u00e4r hur talets formuleringar kunde l\u00e5ta de olika str\u00f6mningarna inom Moderaterna f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rnyelsen som att den l\u00e5g i linje med just deras olika politiska m\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

Visst kan detta verka ganska s\u00e5 manipulativt. Fr\u00e5n ett perspektiv som h\u00e5ller klarhet och frank dialog som goda ting, \u00e4r flertydigt spr\u00e5k negativt i sig. Det f\u00e5ngas i idiom som \u201datt tala med kluven tunga\u201d. Att unders\u00f6ka hur m\u00e4nniskor uttrycker sig inf\u00f6r en publik sammansatt av m\u00e5nga olika m\u00e4nniskor, s\u00e5 s\u00e4tt som ska passa dem alla, kan helt klart avsl\u00f6ja fall av manipulation f\u00f6r egen vinning. Att tala om sitt h\u00e5llbarhetsarbete kan vara ett s\u00e4tt att avv\u00e4pna kritiker, och om det visar sig att vi i handling enbart prioriterar en h\u00e5llbarhetsaspekt kan vi med r\u00e4tta kritiseras f\u00f6r ett manipulativt beteende.<\/p>\n\n\n\n

Men det kan ocks\u00e5 g\u00f6ra oss uppm\u00e4rksamma p\u00e5 vad som kan vara ett genuint demokratiskt ledarskap. Diplomatiska, flertydiga formuleringar kan n\u00e4mligen ocks\u00e5 vittna om h\u00e4nsyn. Det \u00e4r att ta en pluralistisk sammans\u00e4ttning av sin publik p\u00e5 allvar, och erk\u00e4nna att olikheterna mellan m\u00e4nniskor \u00e4r relevanta f\u00f6r helheten. Genom att bjuda in till ett h\u00e5llbarhetsarbete, kan den skicklige bjuda in s\u00e5v\u00e4l milj\u00f6r\u00f6relse som n\u00e4ringsliv och sociala organisationer till ett spr\u00e5kspel de alla kan delta i, och \u00f6verbrygga mots\u00e4ttningar som om\u00f6jligg\u00f6r dialog. I avhandlingen visar jag hur b\u00e5de Werner och Reinfeldt talade i rollen som ledare f\u00f6r hela<\/em>sina partier. Visst uttryckte de en vilja och politiska m\u00e5l, men de gjorde det p\u00e5 s\u00e4tt som erk\u00e4nde de delade meningar som r\u00e5dde inom deras partier. Werners retoriska flertydighet var formulerad f\u00f6r att fostra f\u00f6rb\u00e4ttrade relationer mellan f\u00f6rnyare och traditionalister, f\u00f6r att de skulle fylla olika funktioner i den partif\u00f6rnyelse som fick namnet V\u00e4nsterpartiet p\u00e5 kongressen 1990. Reinfeldts retoriska flertydighet var formulerad p\u00e5 s\u00e4tt som kunde motivera de olika str\u00f6mningarna inom partiet att delta i de Nya Moderaterna. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi uppt\u00e4cker flertydiga formuleringar s\u00e5 b\u00f6r vi allts\u00e5 reflektera \u00f6ver vilka olika m\u00e4nniskor som uttrycket v\u00e4nder sig till. Det kan avsl\u00f6ja hur uttrycket \u00e4r anpassat till mots\u00e4ttningar mellan intressen, uppfattningar, m\u00e5ls\u00e4ttningar, attityder, vanor och identiteter bland mottagarna, och de praktiska utfall som uttrycket kan m\u00f6jligg\u00f6ra. Det kan g\u00f6ra oss uppm\u00e4rksamma p\u00e5 hur kommunikation fungerar i ett pluralistiskt samh\u00e4lle. Det kan visa oss h\u00e4nsynstaganden i retorisk kommunikation, i alla betydelser av ordet h\u00e4nsyn.<\/p>\n\n\n\n

Tommy Bruhn \u00e4r doktor i retorik. Han \u00e4r verksam vid institutionen f\u00f6r kommunikation och medier, Lunds universitet. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tommy Bruhn, Lunds universitet Det \u00e4r kanske en sj\u00e4lvklarhet \u2013 \u00e4ven om vi ibland beh\u00f6ver p\u00e5minnas om det \u2013 att vi anpassar hur vi uttrycker oss utifr\u00e5n vem vi talar med. Att anpassa vad vi s\u00e4ger till flera olika typer … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false},"categories":[19,1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2034"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2034"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2034\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2035,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2034\/revisions\/2035"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2034"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2034"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2034"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}