{"id":1951,"date":"2018-12-11T08:39:02","date_gmt":"2018-12-11T08:39:02","guid":{"rendered":"http:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=1951"},"modified":"2019-05-13T13:08:19","modified_gmt":"2019-05-13T13:08:19","slug":"mkvs-roll-och-position-i-den-svenska-politiska-offentligheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=1951","title":{"rendered":"MKVs roll och position i den svenska politiska offentligheten"},"content":{"rendered":"\n

Fredrik Stiernstedt, S\u00f6dert\u00f6rn H\u00f6gskola<\/em><\/p>\n\n\n\n

Under v\u00e5ren och sommaren har en debatt tagit fart om den svenska samh\u00e4lls- och humanvetenskapens roll och position i den svenska politiska offentligheten och dess relation till policyutvecklingen i samh\u00e4llet. Det var de b\u00e5da kulturgeograferna Jan Amcoff och Thomas Niedomysl som startade debatten med ett inl\u00e4gg i Svenska Dagbladet i mitten av juni. De menade att den \u00f6kade internationaliseringen av forskningen \u2013 att alltmer publicering sker i engelskspr\u00e5kiga specialtidskrifter och att alltmer av det empiriska stoffet i forskningen h\u00e4mtas utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser \u2013 riskerar att fj\u00e4rma samh\u00e4llsvetenskapen fr\u00e5n b\u00e5de medborgarna i allm\u00e4nhet och fr\u00e5n beslutsfattare och myndigheter som hade beh\u00f6vt det vetenskapliga underlaget f\u00f6r att fatta goda beslut. <\/p>\n\n\n\n

Visst kan man g\u00f6ra inv\u00e4ndningar mot deras resonemang, vilket ocks\u00e5 gjorts. Internationalisering av forskning \u00e4r i huvudsak n\u00e5gonting gott och det vore sannerligen, som kulturgeografen Sofia Celes skriver i ett svar till Amcoff och Niedomysl (SvD, 25\/6 2018) \u201douth\u00e4rdligt att t\u00e4nka p\u00e5 hur [de samh\u00e4llsvetenskapliga] institutionerna skulle se ut utan denna utveckling\u201d. Men samtidigt s\u00e4tter Amcoff och Niedomysl fingret p\u00e5 tv\u00e5 saker som jag tror \u00e4r problematiska och som jag vet att m\u00e5nga av oss som forskar vid Sveriges universitet och h\u00f6gskolor l\u00e4nge k\u00e4nt ett visst obehag kring: F\u00f6r det f\u00f6rsta att s\u00e5 mycket publicering sker i specialtidskrifter som f\u00f6r det stora flertalet \u00e4r sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga och d\u00e4r flertalet texter s\u00e4kerligen ter sig sv\u00e5rbegripliga. Och f\u00f6r det andra att den tredje uppgiften, tillg\u00e4ngligg\u00f6rande av forskning och samverkan med akt\u00f6rer utanf\u00f6r akademin b\u00e5de v\u00e4rderas l\u00e5gt (t.ex. vid befordran och tj\u00e4nstetills\u00e4ttningar) och att ingen tid ges f\u00f6r s\u00e5dana uppgifter inom ramen f\u00f6r v\u00e5ra anst\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n\n

Den debatt som f\u00f6rts har r\u00f6rt samh\u00e4llsvetenskap och humaniora i allm\u00e4nhet<\/em>, med n\u00e5gra empiriska exempel (t.ex. kulturgeografi). Men hur ser det d\u00e5 ut inom v\u00e5rt eget \u00e4mne, MKV? Den oro som debatt\u00f6rerna i SvD gav uttryck f\u00f6r, att svensk samh\u00e4llsforskning riskerar att mista sin relevans d\u00e5 den inte l\u00e4ngre ger beslutsunderlag \u00e5t politiker tycks inte s\u00e4rskilt befogad n\u00e4r det g\u00e4ller medievetenskapen. Mats Hyv\u00f6nen, Pelle Snickars och Mats Vesterlund (2015) har t o m tolkat medie\u00e4mnets framv\u00e4xt i Sverige som helt igenom sammanv\u00e4vd med det offentliga utredningsv\u00e4sendet och med famlandet efter l\u00f6sningar p\u00e5 det politiskt definierade \u201dmassmedieproblemet\u201d under perioden 1960-1980. \u00c4ven om historien om medievetenskapens formering kanh\u00e4nda kr\u00e4ver ytterligare nyanser kan man konstatera att \u00e4ven under senare \u00e5r har medievetenskaplig forskning i h\u00f6g grad bedrivits inom ramen f\u00f6r- och i relation till statliga utredningar och andra politiska initiativ, t.ex. i Medieutredningen (SOU 2016:80) (som ocks\u00e5 innefattade publiceringen av en forskarantologi), eller i rapporter f\u00f6r myndigheter som MSB eller Medier\u00e5det samt inte minst i diskussioner om s.k. medie- och informationskunnighet (se t.ex. Michael Forsmans inl\u00e4gg h\u00e4r p\u00e5 FSMK-bloggen den 14\/6 2018). <\/p>\n\n\n\n

En annan fr\u00e5ga \u00e4r dock medievetenskapens genomslag i den offentliga debatten generellt och huruvida vi publicerar (tillr\u00e4ckligt) p\u00e5 svenska och utanf\u00f6r de smala specialisttidskrifterna. Man kan konstatera att MKV i allt h\u00f6gre grad blivit ett \u00e4mne med stark internationell profil: svenska forskare \u00e4r v\u00e4lrepresenterade p\u00e5 internationella forskningskonferenser och i tidskrifter och b\u00f6cker som ges ut av stora utl\u00e4ndska f\u00f6rlag. I likhet med andra \u00e4mnen inom samh\u00e4llsvetenskap och humaniora blir det allt vanligare att doktorander skriver sammanl\u00e4ggningsavhandlingar (p\u00e5 engelska) och att de empiriska unders\u00f6kningar som genomf\u00f6rs behandlar f\u00f6rh\u00e5llanden utanf\u00f6r Sveriges gr\u00e4nser. De publiceringsformer som blivit alltmer g\u00e4ngse h\u00e4nger kanske b\u00e5de samman med vad som v\u00e4rderas h\u00f6gt i meriteringssammanhang och om inhemska f\u00f6rlags intresse f\u00f6r att publicera avancerad facklitteratur p\u00e5 svenska. Sedan en tid tillbaka har ocks\u00e5 den enda svenskspr\u00e5kiga forskningstidskriften inom v\u00e5rt f\u00e4lt \u2013 Nordicom Information \u2013 bytt skepnad till en mer tematiskt orienterad publikation som nu ocks\u00e5 inneh\u00e5ller bidrag p\u00e5 engelska. <\/p>\n\n\n\n

En uppenbar risk med detta \u00e4r att den specialistkompetens som finns inom MKV-f\u00e4ltet inte kommer allm\u00e4nheten till del. Ist\u00e4llet fylls behovet av att f\u00f6rst\u00e5 en f\u00f6r\u00e4nderlig mediev\u00e4rld med b\u00f6cker och publikationer som skrivs av journalister (som t.ex. Ulrika K\u00e4rnborgs Klickokratin<\/em>fr\u00e5n 2015) eller b\u00f6cker skrivna av personer fr\u00e5n andra forskningsf\u00e4lt (som t.ex. \u00c5sa Wikforss Alternativa Fakta<\/em>fr\u00e5n 2017). Det \u00e4r ju visserligen inget fel i detta och s\u00e5dana b\u00f6cker och analyser \u00e4r i sig ofta utm\u00e4rkta. Men nog skulle m\u00e5nga MKV-forskare ha mer att bidra med i det offentliga samtalet. Man kan h\u00e4r ocks\u00e5 peka p\u00e5 att samtiden st\u00e4ller allt h\u00f6gre krav p\u00e5 en mediebildad allm\u00e4nhet: n\u00e5got som i sin tur kr\u00e4ver att vi sprider v\u00e5ra resultat i forum och p\u00e5 s\u00e4tt som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r medborgare att ta dem till sig.<\/p>\n\n\n\n

Bortom denna uppenbara risk finns ocks\u00e5 strategiska eller forskningspolitiska risker: i v\u00e5ra nordiska grannl\u00e4nder Finland och Danmark har man under tidigare \u00e5r sett stora nedsk\u00e4rningar av den samh\u00e4llsvetenskapliga och humanistiska forskningen. Denna politiska prioritering blir naturligtvis allt l\u00e4ttare att g\u00f6ra ju mindre v\u00e4lk\u00e4nd och spridd den samh\u00e4llsvetenskapliga och humanistiska forskningen \u00e4r bland befolkningen i stort. F\u00f6rankring och legitimitet bland de som ytterst betalar f\u00f6r v\u00e5r forskning \u2013 medborgarna via skattsedeln \u2013 \u00e4r inte att f\u00f6rakta. Om det som p\u00e5g\u00e5r inom v\u00e5rt f\u00e4lt blir k\u00e4nt och (f\u00f6rhoppningsvis) uppskattat av medborgarna blir det politiskt sett sv\u00e5rare att sk\u00e4ra ned anslag och l\u00e4gga ner institutioner inom samh\u00e4llsvetenskap och humaniora. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r medievetenskapens f\u00f6retr\u00e4dare duktiga p\u00e5 att delta i det offentliga samtalet. Men vi kan bli b\u00e4ttre p\u00e5 att publicera oss p\u00e5 svenska och att publicera popul\u00e4rvetenskapliga verk. Ytterst handlar det om att en annan v\u00e4rdering av olika typer av publikationer vid tj\u00e4nstetills\u00e4ttningar och f\u00f6rdelningar av anslag vore \u00f6nskv\u00e4rd. En s\u00e5dan strukturell f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r dock sv\u00e5r att genomf\u00f6ra; och det kan ocks\u00e5 finnas tendenser till att skylla p\u00e5 s\u00e5dana ogynnsamma strukturer f\u00f6r att slippa ta v\u00e5rt eget, personliga ansvar f\u00f6r att publicera oss mer p\u00e5 svenska och mer aktivt s\u00f6ka delta i det offentliga samtal d\u00e4r f\u00f6rdjupad kunskap om medier och kommunikation ofta \u00e4r en bristvara.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fredrik Stiernstedt, S\u00f6dert\u00f6rn H\u00f6gskola Under v\u00e5ren och sommaren har en debatt tagit fart om den svenska samh\u00e4lls- och humanvetenskapens roll och position i den svenska politiska offentligheten och dess relation till policyutvecklingen i samh\u00e4llet. Det var de b\u00e5da kulturgeograferna Jan … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false},"categories":[19,1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1951"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1951"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1951\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2043,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1951\/revisions\/2043"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1951"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1951"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1951"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}