M\u00e5nga av dagens samh\u00e4llsproblem \u00e4r direkt eller indirekt kopplade till naturen och hur vi hanterat \u2013 och fortfarande hanterar \u2013 denna. De gigantiska problemen med naturmilj\u00f6n i form av klimatf\u00f6r\u00e4ndring, f\u00f6rsurning och plastifiering av v\u00e4rldshaven, utarmning av den biologiska m\u00e5ngfalden etc. leder till lika stora sociala problem i form av flyktingstr\u00f6mmar, fattigdom och f\u00f6rs\u00e4mrad folkh\u00e4lsa, f\u00f6r att bara n\u00e4mna n\u00e5gra f\u00e5. Det finns f\u00f6rst\u00e5s m\u00e5nga orsaker till att vi hamnat d\u00e4r vi nu befinner oss, men i grunden ligger ett dualistiskt t\u00e4nkande d\u00e4r vi betraktar oss sj\u00e4lva som separerade fr\u00e5n naturen. F\u00f6r om vi uppl\u00f6ste natur-kultur-dikotomin och p\u00e5 djupet \u2013 och nu menar jag p\u00e5 djupet \u2013 s\u00e5g oss sj\u00e4lva som del av naturen (eller naturen som del av samh\u00e4llet f\u00f6r den delen), skulle vi v\u00e4l omedelbart sluta upp med att \u00e4ventyra jordens livsuppeh\u00e5llande system av vilka vi alla \u00e4r beroende? F\u00f6r vad spelar det f\u00f6r roll om ekonomin g\u00e5r fram\u00e5t, n\u00e4r dessa system g\u00e5r under?<\/p>\n
Natur-kultur-dikotomin har beforskats t\u00e4mligen utf\u00f6rligt i olika sammanhang, i viss m\u00e5n \u00e4ven i de medievetenskapliga. Jag \u00e4r emellertid intresserad av hur f\u00f6rest\u00e4llningar om naturen, och m\u00e4nniskans relation till denna, (re)produceras, f\u00f6rhandlas eller transformeras i vardagssammanhang i det digitala medielandskapet. I de sociala medierna f\u00f6rekommer m\u00e4ngder av intressanta diskussioner om olika milj\u00f6fr\u00e5gor, och min kollega Peter Berglez och jag s\u00f6kte och har f\u00e5tt ett tre\u00e5rigt projekt fr\u00e5n Formas f\u00f6r att studera hur relationen mellan natur och kultur d\u00e4r konstrueras.<\/p>\n
Det dualistiska t\u00e4nkandet implicerar att naturen och det naturliga \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r or\u00f6rt av m\u00e4nniskan. Om man t\u00e4nker efter inser man snabbt att detta i princip \u00e4r om\u00f6jligt \u2013 m\u00e4nniskans avtryck \u00e4r i dag allomfattande. Men i diskussionerna p\u00e5 Facebook om k\u00f6ttkonsumtionens bidrag till klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, som jag studerat, var argumentet att kor \u00e4r en del av naturen viktigt f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga fortsatt k\u00f6ttkonsumtion. I konstruktionen av det naturliga ingick ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen om att det \u00e4r naturligt att \u00e4ta k\u00f6tt, det har vi alltid gjort och d\u00e4rf\u00f6r finns heller ingen anledning att ifr\u00e5gas\u00e4tta det. Andra s\u00e4tt att avf\u00e4rda information om k\u00f6ttets milj\u00f6p\u00e5verkan var att h\u00e4nvisa till andra, som man tyckte, allvarligare milj\u00f6problem eller till andra l\u00e4nder, som man tyckte stod f\u00f6rst i tur att vidta milj\u00f6f\u00f6rb\u00e4ttrande \u00e5tg\u00e4rder. Ett viktigt argument f\u00f6r att legitimera k\u00f6ttproduktion var ocks\u00e5 att kor helt enkelt \u00e4r trevliga naturinslag, de h\u00e5ller landskapet \u00f6ppet och f\u00f6rser m\u00e4nniskan med njutbara livsmedel som k\u00f6tt, mj\u00f6lk, gr\u00e4dde och sm\u00f6r.<\/p>\n
Det finns \u00f6vertygande vetenskapliga bel\u00e4gg f\u00f6r att k\u00f6ttproduktion och -konsumtion starkt bidrar till flera av de globala milj\u00f6problemen, framf\u00f6rallt klimatf\u00f6r\u00e4ndringen. \u00c4nd\u00e5 tycks just uppmaningar att av milj\u00f6sk\u00e4l minska k\u00f6tt\u00e4tandet vara mycket mer provocerande \u00e4n andra, t.ex. att minska bil\u00e5kandet. Detta \u00e4r troligtvis starkt kopplat till f\u00f6rest\u00e4llningar om det naturliga: kor \u00e4r djur, djur \u00e4r per definition del av naturen (i motsats till exempelvis bilar), och som del av naturen kan de knappast bidra till milj\u00f6problem som klimatf\u00f6r\u00e4ndring, \u00e4r ett grundl\u00e4ggande antagande bakom legitimeringsstrategierna jag identifierat i min studie.<\/p>\n
Strategierna f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga k\u00f6tt\u00e4tandet utg\u00f6r alla byggstenar i vad Melanie Joy ben\u00e4mnt som \u201dthe ideology of carnism\u201d, dvs. ett hegemoniskt tankesystem som g\u00f6r g\u00e4llande att det \u00e4r naturligt f\u00f6r m\u00e4nniskan att \u00e4ta djur. Men inte vilka djur som helst f\u00f6rst\u00e5s, vissa djur \u00e4r enligt den kulturellt betingade ideologin v\u00e4rda att l\u00e4mnas ifred och ist\u00e4llet omhuldas som s\u00e4llskapsdjur. Precis som alla andra ideologier reproduceras carnism-ideologin diskursivt, och d\u00e5 inte minst i medierna (t\u00e4nk bara p\u00e5 alla matlagningsprogram). P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skymmer den effektivt blicken f\u00f6r produktionsprocesserna och det lidande som djuren uts\u00e4tts f\u00f6r i dessa.<\/p>\n
Personligen \u00e4r jag fascinerad \u00f6ver hur djupt rotad carnism-ideologin \u00e4r \u00e4ven bland i \u00f6vrigt kritiskt t\u00e4nkande kollegor i akademin. Jag skulle g\u00e4rna se en \u00e4ndring!<\/p>\n
L\u00e4s mer om projektet h\u00e4r: http:\/\/ju.se\/forskning\/forskningsinriktningar\/medie–och-kommunikationsvetenskap\/pagaende-projekt\/naturen-moter-natverkssamhallet.html<\/a><\/p>\n L\u00e4s mer om studien h\u00e4r: http:\/\/www.tandfonline.com\/doi\/abs\/10.1080\/17524032.2017.1406385<\/a><\/p>\n Ulrika Olausson \u00e4r\u00a0Professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid J\u00f6nk\u00f6pings h\u00f6gskola<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" M\u00e5nga av dagens samh\u00e4llsproblem \u00e4r direkt eller indirekt kopplade till naturen och hur vi hanterat \u2013 och fortfarande hanterar \u2013 denna. De gigantiska problemen med naturmilj\u00f6n i form av klimatf\u00f6r\u00e4ndring, f\u00f6rsurning och plastifiering av v\u00e4rldshaven, utarmning av den biologiska m\u00e5ngfalden … Continue reading