Att tillbringa en period vid ett utl\u00e4ndskt universitet inneb\u00e4r, i alla fall f\u00f6r mig, st\u00e4ndiga reflektioner kring skillnader och likheter med min hemmainstitution. Under den g\u00e5ngna h\u00f6stterminen har jag varit g\u00e4stl\u00e4rare vid Ohio State University (OSU) i Columbus som en del av Teaching Sabbatical-programmet finansierat av STINT. Det har varit intressant att se hur m\u00e5nga av de utmaningar vi brottas med i Sverige g\u00e5r igen i det amerikanska universitetssystemet. Hur skapas det en god pedagogisk situation p\u00e5 kurser med \u00f6ver hundra studenter? Hur hanteras en situation d\u00e4r det finns stora skillnader b\u00e5de i f\u00f6rkunskaper och ambition hos studenterna? Vilka \u00e4r de b\u00e4sta s\u00e4tten att knyta undervisningen till p\u00e5g\u00e5ende forskning vid institutionen i allm\u00e4nhet och den undervisande l\u00e4rarens forskning i synnerhet? Det finns allts\u00e5 stora likheter i de utmaningar som universitetsl\u00e4rare st\u00e4lls inf\u00f6r men ocks\u00e5 hur dessa diskuteras och i de s\u00e4tt universitetsl\u00e4rare p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ker hantera dem. Det jag t\u00e4nkte ta upp h\u00e4r handlar dock om ett s\u00e4tt att arbeta inom medie- och kommunikationsvetenskap som jag inte st\u00f6tt p\u00e5 i svensk kontext. \u00c5tminstone p\u00e5 det systematiska s\u00e4tt som det genomf\u00f6rs p\u00e5 School of Communications vid OSU. Det handlar om det utpr\u00e4glat kvantitativa uppl\u00e4gget p\u00e5 examinationerna och systemet f\u00f6r studenters deltagande i forskningen som g\u00e5r under namnet Communication Research Experience (C-REP).<\/p>\n
De 243 studenterna p\u00e5 kursen\u00a0Strategic Communication Principles, d\u00e4r jag har varit g\u00e4stl\u00e4rare, har under h\u00f6stterminen genomg\u00e5tt en tredelad examination. F\u00f6r det f\u00f6rsta har tio procent varit i form av fem \u201dquizzes\u201d som de har f\u00e5tt tv\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k att genomf\u00f6ra och d\u00e4r det b\u00e4sta resultatet r\u00e4knas. Den andra delen p\u00e5 15 procent har best\u00e5tt av tre korta skriftliga uppgifter. Den sista och huvudsakliga delen om 75 procent har utgjorts av fyra tentamina med flervalsfr\u00e5gor. H\u00e4r g\u00e4ller att enbart de tre h\u00f6gsta resultaten av de fyra r\u00e4knas, s\u00e5 om studenterna \u00e4r n\u00f6jda efter tre kan de l\u00e5ta bli att skriva terminens sista tentamen. Examinationens olika delar adderas sedan f\u00f6r att ge det slutgiltiga betyget p\u00e5 h\u00f6stterminens kurs. Efter detta tillkommer uppl\u00e4gget Communication Research Experience och det \u00e4r detta som verkligen har fascinerat mig. Studenterna har m\u00f6jligheten att f\u00e5 extra po\u00e4ng motsvarande tre procent vilket kan tyckas lite men \u00e4r n\u00e5got som kan utg\u00f6ra skillnaden mellan att underk\u00e4nnas och godk\u00e4nnas p\u00e5 kursen. C-REP g\u00e5r ut p\u00e5 att studenterna deltar i experiment eller enk\u00e4ter. En av tankarna bakom detta \u00e4r att studenterna ska komma i kontakt med forsknings\u00e4mnen, metoder och etiska sp\u00f6rsm\u00e5l i medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning. En minst lika viktig aspekt \u00e4r att det f\u00f6rser forskare och doktorander med mer eller mindre villiga f\u00f6rs\u00f6kspersoner och enk\u00e4trespondenter.<\/p>\n
Det finns en rad styrkor med det utpr\u00e4glat kvantitativa uppl\u00e4gget. Det ger en m\u00f6jlighet att hantera stora studentgrupper, det ger en tydlighet i fr\u00e5ga om betygssteg samtidigt som C-REP ger en m\u00f6jlighet f\u00f6r studenter att komma i direkt kontakt med institutionens forskning. Samtidigt ser jag en rad dilemman med ett system d\u00e4r undervisning och examination s\u00e5 ensidigt fokuseras p\u00e5 kvantitativt m\u00e4tbara kunskaper och studenterna ocks\u00e5 agerar d\u00e4refter. De fokuserar p\u00e5 det som \u00e4r po\u00e4nggivande och f\u00f6rv\u00e4ntar sig tydliga direktiv fr\u00e5n l\u00e4raren kring vad de ska l\u00e4ra sig. Deras deltagande i olika experiment verkar ocks\u00e5 g\u00e5 ut p\u00e5 att bara g\u00f6ra precis vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att erh\u00e5lla de utlovade po\u00e4ngen f\u00f6r C-REP. Deras bristande intresse riskerar att snedvrida forskningsresultat, men ett mer grundl\u00e4ggande problem \u00e4r \u00f6verrepresentationen av studenter i studierna. Det \u00e4r exempelvis inte s\u00e4kert att journaliststudenter \u00e4r representativa f\u00f6r populationen som helhet n\u00e4r det g\u00e4ller hur formuleringen av rubrik \u00f6kar eller minskar ben\u00e4genheten att l\u00e4sa en artikel. Detta \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som uppm\u00e4rksammats av vetenskapliga tidskrifter d\u00e4r det finns ett \u00f6kat ifr\u00e5gas\u00e4ttande kring urval och representation n\u00e4r det g\u00e4ller studenter.<\/p>\n
Sammantaget k\u00e4nner jag efter min tid som STINT-stipendiat att fler svenska l\u00e4rare och forskare borde ges m\u00f6jlighet att tillbringa en eller ett par terminer p\u00e5 ett utl\u00e4ndskt universitet. Min vistelse i Columbus har gett m\u00e5nga inblickar i s\u00e5v\u00e4l forskning som undervisning vid ett nordamerikanskt l\u00e4ros\u00e4te. En hel del \u00e4r saker som jag kommer att till\u00e4mpa n\u00e4r jag \u00e4r tillbaka i Sverige. Andra saker, som exempelvis det kvantitativa uppl\u00e4gget och till\u00e4mpningen av C-REP, ser jag som n\u00e5got mer problematiskt.<\/p>\n
Jesper Enbom, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Ume\u00e5 universitet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Att tillbringa en period vid ett utl\u00e4ndskt universitet inneb\u00e4r, i alla fall f\u00f6r mig, st\u00e4ndiga reflektioner kring skillnader och likheter med min hemmainstitution. Under den g\u00e5ngna h\u00f6stterminen har jag varit g\u00e4stl\u00e4rare vid Ohio State University (OSU) i Columbus som en … Continue reading