{"id":1144,"date":"2015-12-22T09:55:52","date_gmt":"2015-12-22T09:55:52","guid":{"rendered":"http:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=1144"},"modified":"2015-12-22T09:55:52","modified_gmt":"2015-12-22T09:55:52","slug":"gastinlagg-fredrik-stiernstedt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/?p=1144","title":{"rendered":"G\u00e4stinl\u00e4gg: Fredrik Stiernstedt"},"content":{"rendered":"

\u00c5rets julkalender i SVT, Tusen \u00e5r till julafton<\/em>, har lett till intensiva diskussioner. F\u00f6r tr\u00e5kig, f\u00f6r v\u00e4nster och f\u00f6r lite sn\u00f6, \u00e4r n\u00e5gra av de kritiska synpunkter som h\u00f6rts i debatten. Nu \u00e4r det visserligen s\u00e5 att TVs julkalendrar har en s\u00e4rskild plats i svenska f\u00f6r\u00e4ldrahj\u00e4rtan och att det \u00e4r en gammal god svensk jultradition att en sm\u00e4rre tomteparad av uppr\u00f6rda medborgare l\u00e5ter julilskan fl\u00f6da \u00f6ver televisionens luck\u00f6ppningar veckorna f\u00f6re dopparedagen. Men n\u00e4r det kommer till \u00e5rets upplaga av julkalendern tycks det finnas en s\u00e4rskild h\u00e4tskhet och intensitet i \u00e5rets debatt. Det har i sin tur f\u00f6ranlett en debatt om debatten<\/em>. Vad beror det p\u00e5 att m\u00e4nniskor \u00e4r s\u00e5 uppr\u00f6rda och arga? Hur ska vi f\u00f6rklara denna starka reaktion p\u00e5 vad som faktiskt bara \u00e4r ett TV-program? Ytterligare en tomteparad marscherar ampert genom offentligheten med s\u00e4ckarna fulla av f\u00f6rklaringar<\/em>.<\/p>\n

En av de metadebatter av detta slag som jag st\u00f6tte p\u00e5 i mitt Facebook-fl\u00f6de behandlade klassdimensionen<\/em> i m\u00e4nniskors kritik av julkalendern. Of\u00f6rsonligheten och temperaturen i kritiken f\u00f6rklarades med att den egentligen handlade om en motvilja mot vad man uppfattade som en arrogant \u201dmedelklasskalender\u201d. Argumenten som framf\u00f6rdes till st\u00f6d f\u00f6r denna tes var programledarnas klasstillh\u00f6righet och det s\u00e4tt varp\u00e5 de iscensatte klass i programmet, men ocks\u00e5 kalenderns uppfostrande och bildande ambitioner (julkalendern handlar om Sveriges historia) kunde ses som grundade i vissa klassm\u00e4ssigt best\u00e4mda v\u00e4rderingar och v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningar. Debatt\u00f6ren i mitt Facebook-fl\u00f6de menade att eftersom det i samh\u00e4llet \u00f6verlag erbjuds s\u00e5 f\u00e5 forum att diskutera erfarenheter av klass och eftersom klass tonats ner s\u00e5v\u00e4l inom de politiska partierna som i den politiska offentligheten under de senaste 20-30 \u00e5ren, saknas nu ett spr\u00e5k genom vilket m\u00e4nniskor kan artikulera fr\u00e5gor om klass. Det skulle vara detta som ligger bakom att de ist\u00e4llet ger uttryck f\u00f6r sina klassbaserade k\u00e4nslor gentemot programmet genom att starkt f\u00f6rd\u00f6ma det och ge det omd\u00f6men som \u201dtr\u00e5kigt\u201d, \u201dutan julst\u00e4mning\u201d, \u201df\u00f6r lite sn\u00f6\u201d eller \u201domoraliskt\u201d.<\/p>\n

S\u00e4ga vad man vill om denna analys. Den v\u00e4ckte dock mitt intresse eftersom ett av de forskningsprojekt jag arbetar med f\u00f6r tillf\u00e4llet handlar just om medier och klass, med s\u00e4rskild fokus p\u00e5 bilder och ber\u00e4ttelser om klass i TV. \u00c4ven om jag inte i f\u00f6rsta hand tror att kritiken mot \u00e5rets julkalender f\u00f6rklaras av att den \u00e4r baserad i medelklassens v\u00e4rderingar och av att Erik Haag och Lotta Lundgren sj\u00e4lva f\u00f6retr\u00e4der en v\u00e4lm\u00e5ende och urban medelklass, s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s helt riktigt att televisionen som helhet \u00e4r ett medelklassens medium<\/em>. Redan p\u00e5 1950-talet publicerade den nordamerikanske medieforskaren Dallas Smythe en klassanalys av televisionens inneh\u00e5ll och hans resultat har bekr\u00e4ftats i en l\u00e5ng rad studier sedan dess: TV domineras av medelklassen. Journalister, forskare, experter, tj\u00e4nstem\u00e4n, myndighetspersoner och f\u00f6retagare \u2013 men ocks\u00e5 poliser och milit\u00e4rer \u2013 \u00e4r kraftigt \u00f6verrepresenterade i televisionens inneh\u00e5ll. Arbetarklassen, som i brukar ber\u00e4knas utg\u00f6ra mellan 40% och 50% av befolkningen i Europa och USA utg\u00f6r bara n\u00e5gra f\u00e5 procent av dem som ses p\u00e5 TV och \u00e4r d\u00e4rmed kraftigt underrepresenterad.<\/p>\n

Under de senaste \u00e5ren har man kunnat se ett v\u00e4lbeh\u00f6vligt uppsving f\u00f6r fr\u00e5gor om klass inom medieforskningen (och inom samh\u00e4llsforskningens generellt). Bara under f\u00f6rra \u00e5ret kom t.ex. tv\u00e5 utm\u00e4rkta svenska avhandlingar i medie- och kommunikationsvetenskap som handlar om medier och klass och i den internationella forskningen kan man ocks\u00e5 se ett \u00f6kat intresse f\u00f6r fr\u00e5gan. Mycket av den forskning som gjorts i det nya intresset f\u00f6r klass handlar om TV, och mer specifikt om reality-TV.<\/p>\n

I relation till klass har m\u00e5nga pekat p\u00e5 hur reality genren erbjudit m\u00f6jlighet f\u00f6r fler \u201dvanliga m\u00e4nniskor\u201d att medverka i televisionens programutbud, och vanliga m\u00e4nniskor \u00e4r ofta ett kodord f\u00f6r personer ur arbetarklassen. Reality-genren s\u00e4gs p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ha f\u00f6r\u00e4ndrat televisionens status som ett medium dominerat av medelklassen. Arbetare, kvinnor, l\u00e5gutbildade personer med os\u00e4kra anst\u00e4llningar \u2013 det \u00e4r p\u00e5 dem som reality-genren bygger, har man menat.<\/p>\n

I det projekt jag arbetar[1]<\/a> g\u00f6r vi bland annat kvantitativa inneh\u00e5llsanalyser av svensk TV. De fem st\u00f6rsta kanalerna: SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5 unders\u00f6ks. Eftersom vi kodar p\u00e5 genre \u00e4r det m\u00f6jligt att g\u00f6ra analyser av specifika delar av televisionens utbud, som t.ex. reality.<\/p>\n

Om man utifr\u00e5n v\u00e5rt material unders\u00f6ker deltagarna i reality-programmen p\u00e5 TV framkommer en lite annan bild \u00e4n den av ett \u201darbetarklassens\u201d eller \u201dde vanliga m\u00e4nniskornas\u201d genre. Visserligen st\u00e4mmer det att andelen arbetarklass i programmen \u00e4r n\u00e5got h\u00f6gre \u00e4n i TV-utbudet som helhet (12 %). Men det mest avvikande resultatet \u00e4r tv\u00e4rtom att personer som definieras som \u00f6verklass eller som varandes \u201dpersoner med makt och inflytande\u201d \u00e4r ganska vanligt f\u00f6rekommande i reality. De utg\u00f6r hela 20 % av personerna som f\u00f6rekommer i genren. Det \u00e4r en h\u00f6gre andel \u00e4n i n\u00e5gon annan genre i v\u00e5rt material. Medelklassen \u00e4r fortfarande starkt dominerande, \u00e4ven i reality-genren. Men den \u00e4r mindre dominerande \u00e4n i alla andra genrer p\u00e5 TV. P\u00e5 ett s\u00e4tt kan man s\u00e4ga att reality ger en mer polariserad bild av samh\u00e4llet, med kraftigare tyngdpunkt lagd p\u00e5 de yttersta polerna i klasstrukturen.<\/p>\n

Hursomhelst \u00e4r reality-genren \u00e4r ingen direkt avvikelse fr\u00e5n normen: televisionen \u00e4r fortfarande, som den varit sedan 1950-talet, ett medelklassens medium. Om ilskan mot Tusen \u00e5r till julafton<\/em> har sin grund i en k\u00e4nsla av att arbetarklassen osynliggjorts i programmet, och att programmet skildrar vissa specifika (medel)klassbaserade erfarenheter och f\u00f6rest\u00e4llningar som giltiga f\u00f6r alla, s\u00e5 borde liknande proteststormar virvla upp kring i stort sett varenda program som s\u00e4nds p\u00e5 TV.<\/p>\n

Och ja\u2026 varf\u00f6r inte egentligen? Kanh\u00e4nda \u00e4r ett s\u00e5 uppskruvat tonl\u00e4ge inte n\u00f6dv\u00e4ndigt, men kanske borde fler \u00e4nd\u00e5 st\u00e4lla sig \u00e5tminstone undrande inf\u00f6r medelklassens dominans i televisionen.<\/p>\n

 <\/p>\n

[1]<\/a> Projektet heter Klass p\u00e5 TV, det finansieras av Vetenskapsr\u00e5det (2015-2018) och jag g\u00f6r det tillsammans med Peter Jakobsson, som ocks\u00e5 arbetar p\u00e5 S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5rets julkalender i SVT, Tusen \u00e5r till julafton, har lett till intensiva diskussioner. F\u00f6r tr\u00e5kig, f\u00f6r v\u00e4nster och f\u00f6r lite sn\u00f6, \u00e4r n\u00e5gra av de kritiska synpunkter som h\u00f6rts i debatten. Nu \u00e4r det visserligen s\u00e5 att TVs julkalendrar har … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false},"categories":[19],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1144"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1144"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1144\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1145,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1144\/revisions\/1145"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1144"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1144"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkiv.mediekom.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1144"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}